Skatteplanering har i mångas ögon en negativ klang. Men jag skulle snarare säga att alla borde göra det. För att skapa en mer hållbar utveckling!
Och då menar jag både privatpersoner och små samt medelstora företag.
Mina 2 största skäl till att skatteplanera är:
- Det som samhället vill att vi skall göra mer av, bör vara beskattat lägst.
- Påverka med din konsument makt. / “Vote with your dollar.”
Den ekonomiska skillnaden privat vid skatteplanering
Vi skatteplanerar på flera olika sätt och i flera olika steg. Det är därför svårt att räkna ut samt visa på ett enkelt sätt, det totalt minskade skattetrycket för oss.
För att ta några ekonomiska exempel från vår verkliga inkomst (exklusive barnbidragen). Så valde vi att ta ut ca 754.000 kr efter skatt till oss privat 2019. För att täcka privat sparande, amorteringar, investeringar samt konsumtion.
Vi väljer aldrig att ta ut mer från våra bolag än vad “vi behöver”, eller planerat. Då uttaget av pengarna från bolagen oftast innebär en extra skatteeffekt!
Detta innebar att vi “privat” behövde betala en skatt på ca 72.000 kr. Vilket täckte behovet vi hade för att få ränteavdrag samt ROT avdrag 2019. Vilket innebär att vi då egentligen noll-taxerade.
Om man bortser från ränteavdraget och ROT-avdraget innebar det istället en beskattningsnivå på 9,6 % på totalinkomsten.
Jämför vi nettoinkomsten med 2 personer som har löneinkomst från en anställning, skulle det motsvara 2 st bruttomånadslöner på 38.811 kr. Eller en total bruttolön för oss båda på 931.464 kr. Vilket skulle innebära en beskattning på 249.655 kr eller 26,8%.
Vad innebär detta i kostnader och omsättning för ett företag?
Detta blir 177.617 kr mer i skatt än vad våran inkomst skapade.
För den som är företagare och vill få ut ytterligare 177.617 kr i handen som nettolön. Innebär det ca 30% kommunalskatt + Arbetsgivaravgift. Vilket då blir en total kostnad på 333.464 kr för företaget.
Om företagaren exempelvis har en skobutik, som säljer skor för 500 kr styck till kund. Och hen har 35% i marginal per sko, för lönekostnaden mm. Så innebär det att hen behöver sälja ytterligare 46 skor i veckan, 52 veckor om året.
Och om de 931.464 kr skulle täckas av samma skoförsäljning, skulle det totalt behöva säljas drygt 168 skor per vecka.
Hur kan vi använda dessa pengar smartare?
Anledningen till att vi får 9,6 % istället för 26,8 % skatt på våra intäkter är många. Men det slutar inte där. Eftersom vi minskar vårt behov av löneuttag från våra företag kan vi även skatteväxla nästa års inkomster, till utdelning. Vilket jag tidigare skrivit i nedan inlägg. Där jag bl.a. visade hur vi skapade 18 % ränta på ränta effekt genom skatteplanering:
Tanken är att även skriva om fler saker kring detta längre fram. Som är saker alla företagare bör tänka på att göra.
om jag istället räknar på vad 177.617 kr i minskad bruttolön innebär för mig som företagare. Så blir det istället en kostnad på 233.425 kr i bolaget. Dessa skulle jag kunna välja att istället konsumera på en utbildning av mig själv i bolaget. Alternativt kan jag investera dem!
Innan jag kan investera dem, behöver jag betala bolagsskatt för dessa pengar. Detta innebär att jag 2020 behöver betala 21,4 % skatt.
Efter det har jag istället 183.472 kr kvar som jag kan placera i värdepapper eller i en fastighet.
Så genom min privata skatteplanering har jag nu kunnat öka mina investeringar i bolaget istället! Vi väljer att både investera i bolaget och privat. Lite beroende på vad vi investerar i. Samt hur mycket. Även detta är kopplat till skatteplanering till hur stort utdelningsutrymme vi ser att vi kan använda i våra bolag i framtiden.
Men för de flesta innebär det att du kan investera ca 1,5 gånger mer i ditt bolag, där du från början tjänat in pengarna. Än vad du kan, om du istället först tar ut dem som lön. Även om du både betalar skatt på vinster i bolaget och sedan för att få ut dem som utdelning. Innebär det att du skapar 3 effekter:
- Du kan gör en större investering. Vilket kan skapa en större samhällsnytta!
- Du betalar en totalt sett högre skatt genom ex först bolagsskatt och sedan skatt på utdelningen. Fast lite längre fram i tiden.
- Och du får mer ut själv i handen. När du realiserar vinsten. Oavsett om du väljer att ta ut dem som lön (utan statlig skatt) eller som utdelning)
För oss handlar skatteplaneringen om att hela tiden kunna vrida vårt liv till att jobba mindre och framförallt smartare, när vi väl gör det. Både för vår egen del, kring hur mycket tid vi byter mot pengar. Men även hur mycket extra samhällsnytta vi kan skapa genom våra engagemang.
Samhällsnytta beskattas lägre!
Här kanske inte alla håller med mig.
Men om jag i grunden anser att vårt lands myndigheter och riksdag har landets bästa för sina ögon. Vilket jag anser att de har, om än med olika ideologiska bild. Så är det mest logiska, att det alltid skall vara mer lönsamt att göra det som är bäst för helheten!
Varför skulle de annars utforma skatt och bidragssystemen, på det sätt som de gör?
Efter 17 år i statlig tjänst är det trots allt min övertygelse. Och jag anser att den svenska modellen är ganska bra, då man jämför helheten med andra länder.
Givetvis finns det utrymme till förbättring exempelvis i områden kring skatt, bostäder, miljö samt familj och trygghetssystemen. Jag hade gärna sett ännu större styrning / lättnader till förmån för företagsamhet, hållbarhet samt konsumtion av “sparande, investeringar samt tjänster” framför konsumtion av prylar. Då jag tror att det hade gynnat alla de områden jag tidigare nämnde!
I ett logiskt skattesystem, bör det vara så att samhället styr oss medborgare genom regelverk, skatter, avgifter, bidrag samt minskad byråkrati då vi gör det som är bra! På det sätt som riksdagen anser är bäst och viktigast för helheten.
Jag förväntar mig även att de som inte anser detta. Agerar för att påverka våra tjänstepersoner och folkvalda politiker på ett demokratiskt sätt. Så vi blir fler som tillsammans ger förslag på lösningar och skapar skillnad.
Det är exempelvis en av anledningarna till varför jag själv engagerar mig genom Företagarnas näringspolitiska arbete. Men även varför jag engagerar mig i bostadspolitiskt påverkansarbete, genom Main Home. Och för klimatutmaningens olika perspektiv.
Vote with your dollars!
Genom min skatteplanering kan jag även “rösta” mer än vart 4e år.
För genom att följa de spelregler som sats upp. Får jag mer pengar över att använda på det sätt jag själv anser är bäst.
För min egen del handlar det om att skapa en familjesituation som funkar för oss både vad det gäller tid, pengar och energi. Och att utveckla våra bolagsengagemang och övriga verksamheter.
För vissa kan det handla om att engagera sig med extra tid eller pengar i idrottsrörelsen eller i annat föreningsliv som är viktigt.
Medan vi väljer att placera dem i hållbara investeringar, samt dela med oss till andra av den erfarenhet vi själva fått. Genom att vi har förändrat våra liv från dryga 50 timmars arbetsveckor var + restid. Till att istället mer njutarbeta med det som driver oss.
Den ekonomiska frihet detta skapat, gör att vi i än större omfattning kan skapa samhällsnytta genom vår digitala utbildning, “Bo Gratis med Main Home“.
För oss har det exempelvis varit ett aktivt val att välja bort att skapa löneintäkter och därmed bidra med skattepengar till pensionsavsättningar. Både för att vi ser att vi kan skapa en betydligt högre avkastning själva, för vår framtida pension. Om vi inte binder mer pengar i det statliga systemet. Men även för att vi bara kan styra en mycket liten del av pensionspengarna till hållbart sparande, genom våra gamla IPS konton samt i den statliga PPM delen.
Huvuddelen av våra pensionspengar i den allmänna pensionen ligger nämligen låsta i ett flertal olika bolag som påverkar vårt klimat negativt. Och även om AP-fonderna jobbar med internt påverkansarbete gentemot dessa företag. Är inte vi intresserade av att placera mer av våra pengar, i bolag som inte skapar en bättre värld. Utan vi jobbar istället aktivt med vårt andra sparande för att kompensera för det negativa vi skapar med denna pensionsdel.
För oavsett hur man väljer att placera sina pengar. Så finns det idag tillräckligt många Aktier, fonder, värdepappers och andra investerings och sparmöjligheter. Så att ingen behöver placera sina pengar i en negativ utveckling!
Vilket vi tyvärr än så länge gör. Genom att exempelvis betala in skatt till det statliga pensionssystemet…
// Jakob E Saternus, Grundare av Main Home
Hej Jakob och Issa,
Tack för ett bra blogginlägg, även om jag inte förstår allt till 100%. Dock har jag funderat själv på hur jag kan maximera företagets vinster och bla kikat på att starta ett moderbolag i Estland. Detta eftersom bolagsskatten där är 0% vilket skulle innebära att jag kan flytta den skattade vinsten från mitt svenska bolag till moderbolaget i Estland. I det estländska bolaget investerar jag sedan vinsten och behöver inte skatta på den så länge den stannar kvar i bolaget. Vill jag senare ta ut vinsten kan jag göra det som utdelning upp till 80% av det egna kapitalet till 20% utdelningsskatt, om jag förstått reglerna korrekt. Vad ser ni för för-och nackdelar med ett sådant upplägg? Ska tilläggas att Sverige och Estland har ett skatteavtal som förhindrar dubbelbeskattning.
Hälsningar
Elisabeth
Hej Elisabeth, ursäkta att jag missat svara!
Vår skatteplanering handlar om att anpassa oss efter de svenska skattereglerna. Men för att svara på din fråga, ser jag två saker.
Oftast när du skall starta ett bolag i utlandet. Så krävs det att bolaget har sitt säte i det landet, samt att någon av ägarna dessutom bor i landet under en ansenlig del av året.
Om det är så i Estland vet jag dock ej.
Beroende på omsättningen i företag. Så brukar vi oftast rådge att ha så liten bolagsstruktur som möjligt. Då varje företag kräver en separat redovisning. Och i detta fall även någon med kunskap Estnisk redovisning och skatterätt.
Finns många smarta upplägg, där jag upplever att rådgivarna samt de som skall göra redovisningen, tjänar mest på dem. Om man inte har en relativt hög omsättning.
/ Jakob
Väldigt intressant! Har inte tänkt på det på det sättet förut att ”rösta med våra val”
Utan att det hellre känts lite skämmigt och girigt att prata om att skatteplanera.
Men du vänder verkligen på det!
Jag vill även passa på att säga att ni lärt mig så otroligt mycket, tack för allt ni delar med er av!
Jag är även nyfiken kring hur ni resonerat kring barnens barnpension. Något ni använder till familjens kassa eller något ni sparar till barnens framtid och där med inte rör i dagsläget?
Mvh Linnea
Tack Linnea!
Barnbidraget samt barnpensionen ser vi som en av inkomsterna som både skall ge en del till barnens basbehov, lite mer tid med oss, samt lite guldkant för dem.
Så därför har vi med den som en del i vår grundbudget som vi stämmer av i början av året. Då vi bestämmer vad vi skall göra och unna familjen under året.
Barnen har egna sparanden som vi hjälper dem förvalta. Dock är de ganska styrt vad vi får göra med de pengarna. Då de är överförmyndarspärrade. Och skulle pengarna från barnpensionen även sparas på barnens konto skulle även de bli låsta och i huvudsak bara placeras som kapital eller räntefonder tills de är 18. Vi har inte heller valt att spara något till barnen på någon kapitalförsäkring i mitt namn. Då de redan har var sitt eget sparande, som är större än “vad de behöver” och kanske tom än vad som är nyttigt för en 18 åring att ha. När det bränner i fickan.
Därför ser vi det som bättre att de bidrar till barnens fostran och att vi kan spendera mer tid tillsammans under dessa år. Och låter istället barnen jobbar lite hemma och i våra bolag. För att på det viset “tjäna sina egna pengar” istället för “att få bidrag”.
Jag tror att vi bidrar bäst till barnen genom att idag ha tid med dem, samt att lära dem mer kring hur vi tänker kring ekonomi. Än att de skall få mer pengar när de blir äldre. Förutsatt att de lyssnat på vad vi sagt och gjort, kommer de att ha en bättre start än de flesta i deras ålder.
Vi väntar däremot med skräckblandad förtjusning på den dagen de skall få förvalta pengarna själva. Och hoppas då att vi får fortsatt förtroende att “göra affärer” tillsammans med barnen.
Vad har du själv för tankar kring barnpension?
Jakob
Hej, följer er blogg och tycker att det är mycket givande. Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig att förklara hur det funkar med uttaget från AB i aktier, – här menar jag uttag från AB med 20% skattesats. Alltså stegvist.
Tack på förhand,
Med vänlig hälsning
David.
Hej David:
Lite osäker på hur du menar. Men det funkar enligt följande.
I ett AB kvittas Intäkter mot Kostnader vilket skapar ett Resultat.
Resultatet betalar man Bolagsskatt på. Bolagsskatten var 2018 22% och håller just nu på att justeras och ser ut som följande:
– För ett aktiebolag med ett beskattningsår som började efter den 31 december 2018, men före den 1 januari 2021 är skatten 21,4 procent.
– För beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020 är skatten 20,6 procent.
Dvs att just nu är Bolagsskatten för årets deklaration 21,4 %
Intäkter – Kostnader = Resultat
200.000 – 100.000 = 100.000 kr
Resultatet redovisas till Skatteverket på en INK2
Resultatet beskattas med 21,4 % Bolagsskatt.
100.000 * 21,4% = 21.400 kr betalas till Skatteverket.
Skatteverket meddelar senaste datum för inbetalning av skatten.
78.600 kr är nu kvar i Aktiebolaget. Och ägaren kan välja att behålla pengarna i bolaget för att ex investera dem. Alt använda dem till löpande kostnader eller att dela ut dem i Utdelning till sig själv.
Detta skall beslutas tidigast vid bolagets årsstämma alt vid en senare bolagstämma samt redovisas Bolagsverket.
Det skall då redovisas om hur utdelningen skall gå till. Alt att styrelsen får avgöra hur det skall gå till.
Det vill säga att hela beloppet kan betalas ut vid ett tillfälle. Eller att styrelsen väljer att betala ut det i omgångar. Ex istället för löneuttag under några månader.
Utdelningsbeskattningen på 20% skall senast betalas till skatteverket 31/12 det år utdelningen beslutades.
Och det redovisar bolaget i samband med ordinarie arbetsgivardeklaration.
Utdelning – Utdelningsskatt = Ut i handen
78.600 kr – 20% = 62.880 kr
Bolaget skall sedan lämna en kontrolluppgift på de personer som fått utdelning
I den förtryckta deklarationen kommer det då att stå det förtryckta beloppet i respektive persons deklaration, med en påminnelse om att hen behöver fylla i en K10 blankett
K10 blanketten lämnas in tillsammans med din personliga deklaration.
I K10 blanketten redovisar man vad man fått i utdelning samt sitt totala utdelningsutrymme.
Hoppas det var svar på din fråga
Jakob