Boskatt kan förändra bostadsmarknaden - Main Home - Bygg din ekonomi kring ett gratis boende!

Detta inlägg syftar till att inspirera politiker och opinionsbildare att tänka i nya baner; kring boende, beskattning och socialförsäkringssystem

Allt fler röster höjs kring bostadsbristen, en överbelånad marknad och ett samhälle som faller isär.

Ex från Aftonbladet utan låsta sidor:

Lösningar som nämns i olika sammanhang är marknadshyror, återinförd fastighetsskatt, förändrade flyttskatter och slopat ränteavdrag.

Som motargument hörs gentrifiering, “Rätt att bo kvar”, konsekvensanalyser med fundamentalt olika utfall, ungas svårighet att komma in på bostadsmarknaden mm.

Bostadsfrågan är grundläggande för så mycket i samhället. Förändringar i systemet får både direkta konsekvenser och följdverkningar inom andra områden som; familj, utbildning, arbetsmarknad, trygghet och integration. Att bara prata om att förändra delar är inte seriöst. Kring bostadsfrågan krävs ett helhetsgrepp! Men det finns även fler saker att ta hänsyn till vid en reform.

Grundläggande frågor jag ställer mig är:

Hur vill vi förändra bostadsmarknaden på ett hållbart sätt?
Hur har och kommer omvärlden förändras i övrigt?
Vilka övriga samhällsförändringar kan skapas om vi tar ett helhetsgrepp kring ex beskattningen?
- Ex Bidragssystem, Klimat, Arbetsmarknad, Beteendeförändringar, Delningsekonomi mm.

Problemen kopplade till bostadsmarknaden kan inte lösas genom en patentlösning. Det behövs både byggande, rörlighet och förändrade beteenden. Och allt detta kan man påverka med skatter…

“Galenskap är att göra samma sak om och om igen och vänta sig olika resultat. Om du vill se andra resultat, gör inte samma sak”

Albert Einstein

Fastighetsskatt har vi prövat tidigare med begränsad framgång. Likaså rena marknadshyror. Båda systemen skapade och kommer skapa gentrifiering både i hyrt och ägt bestånd, om de återinförs utan justeringar och ett långsiktigt helhetstänk.

Fastighetsskatt är “skatt på ägande” och inte av inkomst eller konsumtion. Detta är svårförsvarbart för en stor del av väljarkåren. Fastighetsskattens utformning påverkar dessutom bara en begränsad del av marknaden.

Samtidigt tickar klockan mot minskade skatteintäkter från arbetsinkomst pga AI och robotisering. Samt rejält ökande kostnader för staten pga ränteavdraget, då räntorna höjs!

Mitt förslag är istället Boskatt

Det är överkonsumtionen av boyta som är mest sunt att beskatta. Det leder till ett återinförande av logiskt tänkande kring att anpassa sitt boende efter behov. Vi bör inte beskatta ägande, då det är en grundpelare för att skapa ekonomisk utveckling. Inkomster, konsumtion och beteenden beskattar vi däremot redan idag. Och det faller sig även mer naturligt. Om inte syftet är att minska ägandet.

Vi lever på det som är kvar i plånboken efter skatt. Oavsett var vi fått våra pengar från. Därför bör boskatt grunda sig på förhållandet mellan:

Totalinkomst efter skatt minus grundavdrag från arbete (Bidrag, kapitalinkomst, inkomst från tjänst, uthyrning)
Konsumerad boyta (Min del av boytan i ett hushåll inkl semesterboende, oavsett upplåtelseform)

Boskatt bör ersätta:

40 % av inkomstskatten
Kommunal fastighetsavgift för Hyresfastigheter.
1. Kommunal fastighetsavgift för villor bör ersättas av en fastighetsreglering. För att utjämna skillnader mellan olika delar av landet.
Hela eller del av reavinstskatten
Borttaget eller reglerat ränteavdrag
Borttagen lagfartsavgift (Hela eller enbart rörlig del)
Borttagen pantbrevsavgift (Hela eller enbart rörlig del)

Boskatt bör även ha ett grundavdrag. För att möjliggör kontinuerliga justeringar i skattetabellen.

Tanken är inte att förändra beskattningsnivån. Bara förändra fördelningen mer eller mindre gynnsamt, beroende på beteende.

Boskatt i kombination med en mer marknadsmässig hyra, hade skapat piska och morot att göra sunda val kring framtida boendekonsumtion. Oavsett upplåtelseform och utan negativa effekter som gentrifiering, men med positiva effekter för arbetsmarknaden!

/ Jakob E Saternus grundare av Main Home.

En mer omfattande beskrivning av syfte, uppskattade effekter och utformning följer nedan

Vi behöver förändra beteenden?

Ett problem är att dagens system leder till i grunden ologiska beslut hos individen.

Ett tydligt exempel; är att det inte är lönsamt att anpassa sitt boende, efter sitt behov.

På bostadsmarknaden har vi både piskor och morötter, som manar individen till ett ologiskt val. Som dessutom är dåligt för samhället!

Oavsett upplåtelseform är det sällan värt att byta till ett mer anpassat boende när livet förändras.

Så äldre och ensamstående bor kvar i ensamhet i större lägenheter, så att barnfamiljer trängs. Samtidigt som studenter och arbetssökande bor på soffor eller i dyra svarta hyreskontrakt.

Givetvis behöver vi även bygga mer. Men all statistik pekar på att svenska folket ligger i den absoluta toppen, avseende antalet ensamhushåll och kvadratmeterkonsumtion av boyta per person. Samtidigt som vi pratar om trångboddhet.

Synar man systemet skulle man kunna tro, att det var riggat för de som redan har ett boende och för de som vill bo kvar. Och inte för ett samhälle som utvecklas och är beroende av att människor även rör på sig för jobb, kärlek och studier.

Detta gäller både inom ägt och hyrt boende.

Dagens låsning skapar inte bara bostadsbrist. Det är i mina ögon även en klimatbelastning då människor bor på onödigt stor yta och oftast för långt från sina dagliga aktiviteter. Samtidigt är det långsiktigt även en ekonomisk katastrof, för ett land som vill utvecklas.

Bortsett från klimatpåverkan tror jag att bristen på möjlighet att flytta till ett arbete, studier eller från ett dysfunktionellt förhållande. Är en av vår tid största kostnader för samhället. Om man ser det ur ett helhetsperspektiv med dess följdeffekter.

Därför krävs en skatt och bostadsreform för att komma till rätta med 3 områden:

Säkra framtida skatteintäkter för staten Sverige
Minskad bostadsbrist
Minskad klimatpåverkan pga boende

Vad behöver vi ta hänsyn till?

En förändrad ekonomi!

Samhället förändras och det gör även sättet vi vill arbeta och hur vi tjänar pengar.

AI, automatisering och robotisering kommer till del att avveckla vissa jobb, men även att utveckla andra. De arbetstillfällen som ersätts av tekniken ligger främst inom medelinkomstskiktet. Det är också naturligt att dessa jobb först ersätts. Då det är mer lönsamt att ersätta, än låginkomstarbeten.

Beroende på hur vi hanterar det, kan det innebära att löneklyftorna ökar ytterligare.

Utvecklingen av AI kommer ironiskt nog samtidigt även få positiva effekter. Exempelvis genom snabbare och rättvisare processer inom stadsbyggnad och vid biståndsbedömningar. Samtidigt kommer det även att innebära att många system inom socialförsäkringen i princip kommer att kunna automatiseras, alt bara kontrolleras / verkställas av handläggare.

Ett förändrat arbetsliv:

Vi är allt fler som vill ha ett friare arbetsliv, där vi kan bestämma mer själva. Det har utvecklat “gig-ekonomin” och medför att fler kommer bli solo-företagare i framtiden. Samtidigt utvecklas delningsekonomin med en rasande fart. Vilket både förändrar beteenden och ekonomin.

Andra saker som har förändrats är ett ökat folkligt sparande i aktier, fonder och värdepapper, bitcoin, per-to-per-lån. Detta beror både på införandet av PPM, ISK, nätbanker och fintech. Men troligtvis även av en förändrad uppfattning, om vi i framtiden kommer att klara oss på vår statliga pension eller ej?!

Vad blir över i plånboken och effekt av skatter?

Beroende på hur vi tjänar våra pengar betalar vi idag helt olika former av skatt. Men många har även inkomster som är helt eller delvis skattebefriade. Ex Barnbidrag, privatuthyrning, bostadsbidrag, etableringsersättning mm

Alla olika inkomster har olika beskattning av en anledning. Och det är bra! Det bör tex vara låg skatt på sparande, privatuthyrning och egenproducerad el. Det finns säkert inkomster där skatten kan höjas men även delar som bör sänkas. Och detta kommer hela tiden att förändras utefter att samhället, våra beteenden och behov förändras.

Av den anledningen är dagens uppdelning mellan inkomst av tjänst och kapital i grunden bra, för att kunna styra våra beteenden genom ekonomiska incitament.

Hur slår dagens konsumtionsskatt:

Alla har vi behov av mat och boende. Efter att skatten är betald, är det det som är kvar i plånboken som skall betala detta.

För maten betalar vi alla moms i skatt. Detta är en rak beskattning på 12% beroende på vad jag äter. Och det slår hårdast mot de med minst kvar i plånboken.

Man kan säga att det fungerar som en omvänd hävstångseffekt!

Familj A har 1000 kr kvar att konsumera efter skatt och boende:

1000 kr går till mat. Det innebär att de betalar 12% i skatt på det som var kvar i plånboken.

(1000*12%)/1000

Familj B har 10 000 kr kvar att konsumera efter skatt och boende:

2000 kr går till mat. Det innebär att de betalar 2,4% i skatt på det som var kvar i plånboken.

(2000*12%)/10 000

En konsumtionsskatt har ju som syfte att beskatta den som konsumerar mer mest. Och det gör momsen. Men den får även negativa fördelningseffekter. Ju större inkomstskillnaderna är.

Fastighetsskatt ger samma effekt!

Därav bör vi inte heller ha en en ren fastighetsskatt. Utan en beskattning som är anpassad efter övrig inkomst, samtidigt som den är kopplad till hur mycket eller lite du konsumerar. Annars kommer vi långsiktigt att skapa ytterligare klyftor!

Vad är syftet med boskatt

Det övergripande syftet med Boskatt är inte att beskatta ägande! Dvs. motsvarande en fastighetsskatt eller avgift. Tanken är att det totala skattetrycket skall vara samma som idag.

Syftet är att:

Skapa en automatisk fördelning av beskattningen mellan löneintäkter och privata kapitalintäkter, då dessa kommer att förändras med rådande samhällsutveckling.
- När skatt från löner minskar behöver staten få in pengar på något annat sätt. Att enbart ta ut detta genom en höjd kapitalbeskattning skulle få negativa effekter för företag som är behov av kapital från sparare och investerare.
- På detta sätt bibehålls incitamentet att investera och att driva bolag. Före att konsumera.
Skapa rörlighet på hela bostadsmarknad.
Minska den ekonomiska segregationen och gentrifieringen på bostadsmarknaden.
Skapa ett mer resurseffektivt nyttjande av hela bostadsbeståndet.
Ge medborgarna större möjlighet att själv kunna påverka sina kostnader och beskattning. Genom att anpassa sitt boende efter behov och på det sättet gynna andra på bostadsmarknaden.
Enbart gynna de som behöver det mest.
Öka rörligheten och incitamentet för äldre att flytta till anpassade boenden.
Minska svarta hyreskontrakt och svart privatuthyrning.
Gynna privatuthyrning och byggande av uthyrningslägenheter privat och i näring.
Dämpa negativa effekter av ett ev. införande av marknadshyror.
Öka fokus på vad som är kvar i plånboken efter boendekostnader istället för hur hög hyran är.
Billigare tröskel att köpa ett eget boende.

Vad skall boskatt ersätta?

40 % av inkomstskatten
Kommunal fastighetsavgift för Hyresfastigheter.
1. Kommunal fastighetsavgift för villor bör ersättas av en fastighetsreglering. För att utjämna skillnader mellan olika delar av landet.
Hela eller del av reavinstskatten
Borttaget eller reglerat ränteavdrag
Borttagen lagfartsavgift (Hela eller enbart rörlig del)
Borttagen pantbrevsavgift (Hela eller enbart rörlig del)

INKOMSTSKATT: Genom att minska inkomstskatten på arbete skapas ett större utrymme för alla att betala en boskatt.

Detta innebär en skatteväxling som utjämnar skatteskillnader beroende av hur individen har förvärvat sin inkomst.
Det gör att de som anpassar sitt boende efter sina behov belönas.
Personer med låg inkomst är oftast även de som bor mest trångt. Genom boskattens utformning i kombination med sänkt inkomstskatt är det denna grupp som får den största skillnaden i plånboken. Detta gör det blir lättare för dem att stegvis skapa en bättre ekonomi, utan att i samma omfattning söka eller vara beroende av bidrag. På detta vis minskar oron över att mista bidraget och sedan behöva söka det igen. I samband med att individen tar ett jobb.
Detta minskar även effekten skillnaden i kommunalskatt för individen.
Detta innebär att inkomsterna till kommunerna minskas, vilket medför att det behöver skapa ett system för att kompensera kommunernas inkomstbortfall.

FASTIGHETSAVGIFT FÖR HYRESRÄTTER: Genom att behålla fastighetsavgiften för det ägda beståndet, kan en fördelningspolitik genomföras mellan olika geografiska orter. Ex stad och landsbygd och skärgård, men även mellan ekonomiskt segregerade områden. Det är även det ägda beståndet som upplevas tjäna mest på de skatter som avskaffas vid införandet av boskatt.

Detta innebär även att alla hyror bör regleras ner för att kompensera hyresgästerna för förändrad beskattning.
På landsbygden bor människor generellt på större boyta per person. Där finns inte heller samma möjlighet för boende i hyres- och bostadsrätter. Detta innebär att det krävs en fördelningspolitik mellan stad, land och skärgård som kan genomföras genom fastighetsavgiften. För att säkerställa att detta sker på ett likvärdigt sätt över landet bör det även övervägas om stat eller kommun skall reglera fastighetsavgiften.

REAVINSTSKATTEN: För personer som ägt sitt boende under lång tid blir reavinstskatten idag så hög att de inte är ekonomiskt försvarbart, att flytta till ett mindre boende.

En helt avskaffad reavinstskatt kan innebära en upplevd stor orättvisa mellan upplåtelseformerna.
Det kan även utnyttjas av personer som köper för att renovera och sälja vidare direkt.
Beroende av hur stor del man tar bort av reavinstskatten. Bör en reglering finnas kring hur ofta man får sälja en lägenhet med reducerad reavinstskatt. Nuvarande regel/ställningstagande på 3 år är rimlig för den lägsta formen av reavinstskatt. Dock bör försäljning kunna ske tidigare med bibehållen reavinstskatt om säljaren kan styrka ändrade familjeförhållanden eller studie/arbete på ny ort m.m.
Reavinstskatt bör dock fortsatt tas ut vid försäljning av ex renoverade hus och lägenheter. Då personen som genomför försäljningen aldrig haft för avsikt att bo i fastigheten.
Ett alternativ kan vara att det trappas ned i steg. Ex Säljs något inom ett år är det 27% kapitalbeskattning (motsvarande en enskild firma) efter två år 18 %, efter tre 9% och efter fyra år eller mer betalas ingen reavinstskatt. På det viset blir det en enkel regel att förhålla sig till. Personer som köper på spekulation får betala skatt och de som inte köpt på spekulation men flyttar snabbt betalar en rimlig skatt. Då fastigheten i dessa fall inte i samma utsträckning förändrats i värde. Man kommer då även ifrån bedömningsförfarandet och administrationen.

RÄNTEAVDRAGET: Ränteavdraget är en kommande hög utgift för staten. När räntorna stiger kommer staten att få ökade kostnader under en period då pengarna behövs för andra reformer.

Om man skall ta bort ränteavdragen bör man göra det i samband med ett i övrigt förändrat skattetryck samt då räntorna är låga i syfte att minska effekten hos individen.
Ett borttaget ränteavdrag innebär även en ökad kostnad för ett större/dyrare boende vilket ger ytterligare incitament till att anpassa sin bostadskonsumtion.
Det man kan överväga är att enbart ha ränteavdrag i en viss ålder eller till en lägre nivå än dagens. Alt knutet till en viss nivå av inkomst.
Borttagning av ränteavdraget skulle kunna sänka boskatten och minska risken för höga kostnader för staten. Samtidigt som det skulle innebära en skattefördelning till förmån för låginkomsttagare och hyresrättsinnehavare.

LAGFARTSAVGIFT: Denna skatt minskar rörligheten i det ägda beståndet och har inget samband mellan kostnaderna för att registrera ett bostadsbyte. Den fasta delen kan dock vara kvar men regleras i storlek så den täcker tillhörande kostnader.
PANTBREVSAVGIFT: Denna skatt minskar rörligheten i det ägda beståndet och skapar ökade kostnader vid investeringar. Den har inte heller något samband med reell kostnad för skapande av pantbrev. Den fasta delen kan dock vara kvar men regleras i storlek så den täcker tillhörande kostnader.

Hur bör boskatt utformas?

Beskattning skall ske av alla oavsett ålder och i vilken upplåtelseform de bor.
1. Syftet med boskatt för alla i alla åldrar. Är att det ger en automatisk reduktion av skatten för alla med barn. Då boytan i ett hushåll med 3 personer delas upp på tre vid uträkningen av boskatten. Eftersom de flesta barn inte har någon högre inkomst kommer de inte heller att betala någon boskatt. Ett grundavdrag i både inkomstskatten och boskatten möjliggör dessutom att ungdomar kan ta ett sommarjobb, utan att det påverkar boskatten. Samtidigt så innebär boskatten en minskad vinst vid skatteplanering, för de som lägger inkomster på barnen istället för dem själva.
2. From att barnen har en försörjning kommer de att få en låg boskatt. Här är även ett grundavdrag på boskatten viktig för att inte motverka viljan att skapa sig en försörjning. Förälderns boskatt kommer dock att reduceras så länge de bor kvar i föräldrahemmet. Till viss del kommer detta att påverka i vilken ålder ungdomar flyttar hemifrån. Låginkomsttagare kommer att påverkas mindre av att flytta, medan medel och höginkomsttagare kommer att påverkas mer. Detta skulle troligtvis minska trycket på bostadsmarknaden något. Sverige har dock internationellt en låg ålder då barnen flyttar från föräldrahemmet.
3. Beskattningen kommer dock innebära att individen från tidig ålder kommer att ha ökat behov av att anpassa sitt boende efter sin inkomst. Det kommer på detta vis bli mer attraktivt att i tidig ålder hitta ett boende tillsammans med kompisar, i kollektiva boendeformer, inneboende eller genom privatuthyrning.
Beskatta hyrestagaren direkt istället för fastighetsägare i hyresrättsfastigheter, samt i separata privatuthyrda lägenheter.
Sänk alla hyror med dagens årliga fastighetsavgift.
1. I hyresrätter behöver beskattningen flyttas från hyresvärden till hyrestagaren för att uppnå fördelningseffekt. Detta innebär att den kommunala fastighetsavgiften som idag betalas av fastighetsägaren bör tas bort och hyrorna bör reduceras ned med denna avgift.
2. På detta vis ökar incitamentet att anpassa sitt boende efter sin inkomst samt att söka en mindre lägenhet när barnen flyttar eller man blir ensamstående. Om man bor i hyresrätt.
3. I kombination med ett införande av marknadshyror. Skulle boskatt balansera ned hyrorna. Framför allt på lägenheter i lämplig storlek för barnfamiljer. Då boskatten skulle bli högre för en- och tvåfamiljshushåll, än för barnfamiljer i dessa lägenheter. För att uppnå denna effekt är det viktigt att inkomstskatten sänks rejält vid skapandet av boskatt.
4. Boskattens utformning gör att endast ett fåtal kommer att behöva söka bostadsbidrag eller bostadsersättning. Den minskar dessutom hyresvärdens möjlighet att pressa upp hyrorna jämfört med marknadshyra + höjda bostadsbidrag, som föreslås i flera sammanhang.
5. På detta vis får även de som behöver ekonomiskt stöd det automatiskt och på ett rättvist sätt. Oavsett om de idag har möjlighet att söka det idag eller ej.
6. Hyresvärdar bör dock få ställa krav på hur många som max får bo i en lägenhet. För att inte riskera trångboddhet och onormalt slitage på fastigheter, som följd av boskatt. Här bör dock ”systemet” larma, så kontroller kan ske av ex socialen. Då onormalt många personer är skrivna på samma adress. Här har fastighetsägare och stat både ett gemensamt socialt samt ekonomiskt intresse, av en samordning för att minska trångboddhet. Denna samordning kommer att underlättas genom de stödsystem som kommer att krävas för att upprätta boskatt.
Boskatt skall beskatta ett samband mellan boyta och total intäkt efter skatt dvs. från både inkomst av arbete (minus grundavdraget) och kapital (ex genom värdepapper, utdelning, privatuthyrning m.m.)
1. Oavsett om vi äger eller hyr är boende och semesterboenden, de statussymboler som ger bäst generell kännedom, om en persons ekonomiska status. Att ha någonstans att bo, är dessutom ett behov vi kommer att ha under överskådlig framtid. Det gör boytan i dessa statussymboler till en trygg och långsiktig utgångspunkt, för beskattning för staten. Då samhällsekonomin är under förändring.
2. Hade beskattningen skett efter taxeringsvärde istället för boyta, skulle det bli dyrare att bo i vissa områden än andra. Ökade kostnader innebär att färre har råd att bo i dessa områden vilket skapar en ökad segregation. Här bör man istället använda fastighetsavgiften som i proportion till boskatten blir betydligt lägre. För att bedriva fördelningspolitik mellan olika områden i landet eller inom kommuner.
3. Skatten är inte heller till för att beskatta ägande, utan konsumtion av boyta. Syftet med detta är att det skall vara naturligt att anpassa sitt boende efter sitt behov. Och på det viset även utnyttja det befintliga beståndet på ett mer resurseffektivt sätt.
4. Varje person som bor på mindre boyta, minskar behovet av uppvärmning, el mm. Detta gör att energiåtgången för bostaden per capita kommer att sjunka.
5. En långsiktig förändring av minskad boyta per person, kommer även att minska möjligheten till ”onödig konsumtion” av prylar. Personer som bor på mindre yta har mindre möjlighet att konsumera saker. Vilket leder till en mer hållbar konsumtion.
6. Anledningen till att beskattningen bör ske på intäkt efter skatt, både från inkomstskatt och kapitalskatt. Är att det inte skall spela någon roll på vilket sätt den boende har tjänat sina pengar. Det väsentliga är vilken betalningsförmåga de har, efter att de betalat sina övriga skatter. Arbetsmarknaden och beskattning kan komma att förändras. Fler och fler tjänar pengar på fler olika sätt genom delningssamhället, investeringar i kombination med eget företag eller yrkesarbete. Detta skall inte spela någon roll för boskattesystemet. Boskatten skall inte snedvridas pga. någon annan skatt. Istället kan reglering i boskattesystemet genomföras i takt med att samhället utvecklas. Och rätta upp snedsitsar som skapats med dagens utformning.
7. Grundavdraget i inkomstskatten är viktigt för att minska beskattningen av låginkomsttagare. Det bör därför utelämnas vid beräkning av Boskatt. I syfte att fortsatt stimulera till arbete. Oavsett om arbetet sker på hel eller deltid.
8. Genom boskatten och uppföljningen av boskatt så tydliggörs personers verkliga inkomst. Vilket är positivt då ex banker idag i princip uteslutande bara räknar på löneinkomst vid bedömning av betalningsförmåga. Här diskvalificeras ex inkomster från långsiktig privatuthyrning. Trotts att detta skapar en generellt säkrare betalningsförmåga än en löneinkomst.
En index och grundavdragstabell för intäkter efter skatt behöver tas fram. Indexet tillsammans med boytan avgör därefter beskattningen.
Indexeringen skall meddelas arbetsgivaren så rätt skatt betalas ut. Ex på motsvarande sätt som förmånsbilar redovisas idag med en förmånskod. Slutlig reglering av skatten sker sedan i deklarationen.
1. För att inte skapa restskatt bör boskatten schablonmässigt tas ut redan vid löneutbetalningen precis som beskattning av lön. Detta innebär även att skatteintäkterna kommer in regelbundet till statskassan. Precis som tidigare bör slutlig avstämning ske i deklarationen.
På skatteverkets hemsida skall det även finnas en ”kalkylator” där privatperson kan beräkna sin boskatt eller förändring av boskatt vid förändrade förhållanden.
1. En av riskerna med boskatt är att den blir svår för individen att beräkna. Därav krävs tydliga verktyg.
2. Trotts att boskatten kan bli svår att beräkna kommer det ändå alltid vara positivt att anpassa sitt boende efter sina behov. Till skillnad från dagens system. Just denna förändring är en av huvudavsikterna med skattereformen.
Korttidsuthyrning och uthyrning kortare än 3 månader bör ej påverka fördelning av boskatten i ett hushåll.
1. Dock kommer denna uthyrning att höja den totala boskatten. Då detta skapar en ökat intäkt.
2. Korttidsuthyrning kommer fortfarande vara lönsamt. Men det kommer minska konkurrenssnedvridningen för besöksnäringen. Troligtvis kommer fler fritidshus att hyras ut på längre eller kort sikt pga boskatt. Detta frigör förhoppningsvis ett flertal boenden. Men kommer troligtvis även att leda till fler eller mer omfattande uthyrningsförmedlingstjänster på semesterorter. Då det förenklar för ägarna. På detta vis gynnas lokal arbetskraft och företag inom besöksnäringen.
Boytan bör delas lika mellan de som skattar för den.
Ex boyta 100 kvm bebos av 2 personer => 50 kvm var att beskattas för.
Ex om ett barn bor kvar hos sina föräldrar fördelas boytan och därmed även boskatten på samtliga i hushållet. Ex 100 kvm => 33,3 kvm var.
1. Delar man ett boende under samma förutsättningar. Dvs. att samtliga står på ett kontrakt eller att de ingår i en familj bör boytan delas lika mellan alla dem som bor där. Detta innebär att en förälder som låter sitt barn bo hemma längre även blir kompenserad för detta genom en lägre skatt. Eftersom barnet mest troligt har en låg inkomst, kommer även barnets boskatt bli försumbar.
2. En effekt av detta är att barn lär sig att det kostar att bo även hemma hos sina föräldrar. Samt att det är ännu dyrare att flytta till ett eget boende. En tidig ekonomisk skolning är en framgångsfaktor för ett fungerande samhälle.
3. Att boskatten och boytan fördelas mellan alla innebär även att påverkan på familjens ekonomi minskar vid en tillfällig sjukdom eller arbetslöshet. Eftersom även den personens boskatt minskar. På samma vis ökar inte familjens skatt lika mycket om en person i hushållet väljer att arbeta mer, för att kompensera för sin partners inkomstbortfall. Denna effekt minskar både bidragsberoende samt ökar incitamentet att ta ansvar för familjens ekonomi genom en extra arbetsinsats.
4. Detta gör även att personer som tar emot ett fosterbarn. Får en extra kompensation genom lägre boskatt.
Boende och semesterboende
1. Genom att semesterboende, pendlingslägenheter mm ingår i boskatten kommer troligtvis flertalet mer eller mindre tomma boenden användas mer effektivt. Antingen genom att säljas och återgå till just boenden. Eller användas mer effektivt genom delningstjänster.
Initiativ som privatuthyrning i en separat lägenhet, inneboende och kollektiv premieras
1. Även om inkomsten från privatuthyrning räknas som en inkomst vid boskatt. Sänks ändå den totala boskatten i samband med att man delar sitt boende med någon annan. Att inledningsvis dela sitt boende kan vara ett första steg för att senare dela upp det i två separata lägenheter. För att skapa avskildhet.
2. Dagens utformning av beskattning av privatuthyrning, möjlighet till ROT-avdrag samt ökat andrahandsvärde vid ett utökande av boytan. Gör att det är mer lönsamt att bygga ut sitt hus med en extra lägenhet. Än att dela upp det. Uppdelning av ett hus skapar dock oftast ett minskat klimatavtryck. Boskatt vrider det ekonomiska incitamentet mer mot att i första hand utnyttja den befintliga boytan.
Stor lägenhet * hög totalinkomst efter skatt => högre Boskatt.
Stor lägenhet * låg totalinkomst efter skatt => lägre Boskatt.
1. Genom att det blir en lägre beskattning per kvm för personer med en låg inkomst innebär det att man bara ger dem med behov, en skattelättnad. Detta kan ev. minska bidragsberoendet.
2. Att det blir billigare för låginkomsttagare att bo innebär även att det skapar bättre förutsättningar för ett mer ekonomiskt integrerat boende. Både i fastigheter och i geografiska områden där det idag är segregerat. Detta motverkar även gentrifiering, exempelvis vid renoveringar.
3. Eftersom det blir dyrare för personer med hög inkomst att bo i större lägenheter, kommer troligtvis barnfamiljer få större möjlighet att hitta lägenheter som passar deras behov.
Fastighetsägaren bör beskattas för den tid då hyresrätten står tom under längre tid samt då större renovering genomförs samtidigt som hyresgästen bor kvar i lägenheten.
Vid privatuthyrning bör boskatten istället betalas som vanligt men för hela fastigheten av ägaren.
1. Om en person som har möjlighet att hyra ut privat undviker detta. Skall hela skatten betalas av ägaren. Detta ger en piska att hyra ut om man har möjlighet.
I en hyresfastighet bör fastighetsägaren betala den genomsnittliga boskatten som föregående hyresgäst betalade. Skatten bör motsvarande 1 person för 1:or till 2:or och 2 personer för 3:or och uppåt.
Oavsett antal som bott i lägenheten tidigare bör hyresvärden betala den genomsnittliga boskatten för dessa hyrestagare enligt schablonen.
1. Genom att hyresvärden får betala ett genomsnitt av den senaste hyrestagarens boskatt, minskar skattetrycket om hyresvärden hyr ut till en låginkomsttagare.
2. Det spelar inte heller någon roll för hyresvärden om hyrestagarna delar lägenheten med någon annan. Det är istället än mer positivt, om hyrestagaren delar lägenheten med någon med låg eller ingen inkomst.
3. På detta vis gynnas fastighetsägare som tar ett större socialt ansvar.
För studentlägenheter samt lägenheter som står tomma eller renoveras mellan hyrestagare bör beskattning reduceras med 100% månad 1 och därefter 50%.
1. Genom att boskatt ej skall betalas för lägenheter som står tomma under en kortare tid, ökar fastighetsägarens incitament att skapa en redundans med tomma lägenheter. Vilket kommer att förenkla flyttkedjorna samt förenkla för de som behöver en tillfällig hyreslägenhet pga. studier alt arbete m.m.
Hyrestagare som bor kvar i en lägenhet under en större renovering bör inte betala någon boskatt.
1. Hyrestagaren får en kompensation för att renoveringen sker då hen fortfarande bor i lägenheten.
De som bor i 55+ boende bör ha reducerad beskattning.
1. Detta ökar incitamentet att flytta till en lägenhet mer anpassad för en högre ålder.
2. Till 2040 behöver vi 780 000 lägenheter anpassade för personer över 65. Genom att skapa ökade ekonomiska incitament för personer att flytta till denna typ av boende, ökar även kundunderlaget för företag och kommuner att bygga dessa lägenheter.
3. Det ökar även denna grupps betalningsförmåga vilket innebär att en ev. högre hyra skulle kunna tas ut.
4. Personer i denna ålder konsumerar i dagsläget en större boyta än yngre personer. Genom att underlätta en flyttkedja för denna grupp, frigörs större lägenheter för ex yngre barnfamiljer.
De som bor i 65+ boende, trygghetsboende eller äldreboende bör vara helt skattebefriade.
1. Utöver argument i punkt 6 bör det även ges en minskad beskattning för dem som gått i pension och anpassar sitt boende pga. åldrande, social samvaro och ev. sjukdom.
2. Även detta ökar betalningsförmågan för äldre och därmed incitamentet för fler att bygga och driva trygghets och äldreboenden.
Dödsbon bör inte betala någon boskatt de första 2 åren. Därefter bör dödsboet betala boskatt baserat på dödsbodelägarnas inkomster. Hyrs eller brukas dock fastigheten av annan skall denna betala boskatt.
1. Beroende av omständigheterna kring ett dödsbo kan det ta olika lång tid innan en fastighet/lägenhet säljs eller arvet skiftas. Dock bör inte tiden vara längre än 2 år (Denna kan dock sänkas till ex 1 år) I syfte att detta inte skall utnyttjas bör det dock finnas en maxgräns för hur länge ett dödsbo bör slippa boskatt. Om inte ett testamente säger annorlunda är det dock dödsbodelägarna som gemensamt skall ärva fastigheten och bör därför gemensamt ligga till grund för beskattningen. Beskattningen bör dock betalas av dödsboet intill att det är skiftat.
Ärvd fastighet bör inte beläggas med boskatt det första året. Hyrs eller brukas dock fastigheten av annan skall denna betala boskatt.
1. I syfte att den som ärver en bostad skall ha möjlighet att byta, avyttra, hyra ut eller behålla en fastighet som tillfälligt boende bör det även efter ett arv finnas en viss karenstid innan boskatt bör betalas. Eftersom det redan i dödsboet funnits en karenstid behöver inte denna vara lika lång.
Fastighet given i gåva bör beläggas med boskatt efter att gåvan är godkänd av mottagaren.
1. Syftet är att motverka skatteplanering. Boskatten betalas då av givaren fram tom att gåvan är mottagen och fastigheten är registrerad på ny ägare.
En bostad som står tom och inte hyrs ut eller brukas av annan (som därmed övertar boskatten) eller säljs trotts att ägaren/ hyrestagaren flyttat till någon form av 55+, 65+ boende bör beskattas med boskatt.
1. Syftet med detta är att minska svart privatuthyrning samt att det befintliga bostadsbeståndet skall utnyttjas.
Sommarstugor bör beskattas med boskatt
1. Syftet är att minska svart privatuthyrning samt att tomma sommarstugor även kan nyttjas som tillfälligt boende vid bostadsbrist eller akut behov av boende.
Boskatt bör ha ett grundavdrag. Precis som det finns ett grundavdrag på inkomstskatten.
1. Genom att ha ett grundavdrag på boskatten kan man bedriva fördelningspolitik mot samtliga medborgare på samma sätt som man gör med arbetstagare med hjälp av inkomstskatten.
2. Då boskatt kommer att betalas av alla medborgare kan en justering av grundavdrag vara ett kontrollerat sätt att införa och avskaffa en ev medborgarlön.
Boskatt bör vara pensions och SGI-grundande.
1. Eftersom boskatten till del skall ersätta inkomstskatten bör den även tjäna som grund för övriga trygghetssystem. En positiv effekt med detta är att personer som skatteplanerar genom att överlåta del av en fastighet till ex en partner på så vis även överför en större pensionsavsättning till den ekonomiskt svagare parten.
2. Detta innebär att personer som går över till att få inkomster i kapital genom att använda sig av delningsekonomitjänster kommer att få tillgång till trygghetssystemen.
Möjliggör framtida GRÖN-skatteväxling
1. Systemet kan användas för att införa grön skatteväxling genom att exempelvis reglera boskatten med hänsyn till vilken energideklaration en bostad har. Detta skulle innebära att incitamentet för energieffektiviseringar skulle öka. Det skulle även till del motverka ”renoveringsvräkningar” då fastighetsbolag renoverar hyresfastigheter för att minska energiförbrukning samt byta stammar m.m. Eftersom det skulle minska effekten av hyreshöjningen efter renoveringen.

Vad bör övervägas kring renoveringar?

Vid en planerad renovering som sker samtidigt som hyresgästen bor kvar bör fastighetsägaren beskattas fullt ut.
- Eftersom skatten skall betalas av hyresvärden vid en renovering om hyrestagaren bor kvar i lägenheten, ökar incitamentet för värden att genomföra en snabb renovering som minskar obehaget för hyrestagaren.
Vid en uppkommen renovering pga. oaktsamhet eller försumlighet från hyrestagarens sida bör hyresgästen betala boskatten fullt ut. Det är då hyrestagaren tillsammans med ex hyresgästföreningen som bör lyfta detta till hyresnämnden om de är oense.
Vid en uppkommen renovering pga. andra orsaker bör boskatten betalas av fastighetsägaren.
Står en lägenhet tom och inte kan hyras ut utan risk för vite eller motsvarande. Exempelvis vid en strandad förhandling eller där någon part inte skrivit under att parterna är oense om hyresnivån, bör ingen boskatt betalas av fastighetsägaren per automatik. Istället bör boskatten fördelas mellan parterna eller betalas helt av den part som inte skrivit under att parterna är oense.
- Med dagens system står nyrenoverade lägenheter tomma. Bl.a. pga. Hyresrättsföreningen inte har skrivit under att de är oense om hyressättningen. Detta gör att hyresvärden inte hyr ut lägenheten pga. risk för vite. Om däremot Hyresgästföreningen direkt skriver under att de är oense om hyressättningen. Kan hyresvärden direkt hyra ut lägenheten. Dock med risk för att få betala tillbaka del av hyran till hyresgästen, om den regleras ned. Genom att boskatten i dessa fall skall fördelas mellan parterna alt betalas av den som fördröjer förhandlingen. Ökar incitamentet för parterna att komma överens och fler lägenheter frigörs snabbare.

Sammanfattning

Förslaget kring boskatt är ett förslag för att ge inspiration till lösningar på den svenska bostadsmarknaden. Tankarna är hämtade från alla de politiska partierna, fastighetsägare, hyresgäster, akademiker, artiklar, studier och näringslivet i olika sammanhang under de senast 4:a åren.

Hoppas det inspirerar eller retar någon tillräckligt mycket för att hitta en blocköverskridande hållbar lösning för framtiden…

Kommentera gärna här på bloggen oavsett om ni håller med eller inte. Utan en dialog är det svårt att komma fram till lösningar.

/ Jakob E Saternus